Vardag

Här är köket, där jag bytt handtag på skåpsluckorna och satt dit en blomma, en tavla samt lite fina burkar. Snygg och enkelt.

Vardagsrummet. Älskar att inreda med växter och lampor. Så enkelt och snyggt om det görs rätt.

Hallen samt en bit av steghyllan som så fint står i mitt badrum.

Trivs så himla bra här i lägenheten. Så himla fräsch, ljus och snygg. Fullständigt älskar att bo här.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Vardag

Sitter framför teven och andas ut en sekund. Fixat i lägenheten hela dagen och nu ska jag bara vara ledig och prioritera mig själv en stund.

Likes

Comments

Vardag

Så var de första två skoldagarna över. Vi möttes av en massvis med information och annat nödvändigt igår när vi började, och det vart även mycket snack om gymnasiearbetet som jag för övrigt är så himla taggad på. Iallafall så möttes vi av att lärarna bjöd på ett riktigt shownummer när vi kom tillbaka från lunchen. Därefter var det bara att köra igång, vi blev indelade i grupper från alla tre årskurser och därefter fick vi en massa uppgifter under gårdagen samt morgonen. Klockan 11 idag samlades vi och hade tårtkalas, samt att vi kollade igenom våra fabulösa verk.

[Hela skolan samlad på en och samma bild.)

Idag var det även dags för fjärde dosen av Metoject, gick förvånansvärt bra faktiskt. Dock har jag ganska ont just nu, tur att jag är ledig ikväll och imorgon. Gjorde mig även sushi till middag idag. Fint ska det vara. Var längesen sist så tänkte att det var dags. Snart kommer Andrea hit med mina nya gitarrsträngar, därefter ska jag bara ta det lugnt. Imorgon kommer min leverans med möbler och jag ser fram emot att få ett helt hem.

Jag trivs så himla bra här.

Likes

Comments

Vardag

Idag är det början på slutet. Idag börjar jag mitt tredje och sista år på gymnasiet. Det är en sjukt blandad känsla. Men en sak är jag säker på, det här året SKA bli det bästa trots mitt sjukdomstillstånd.

Startade morgonen med en stabil frukost, och nu ska jag dra mig iväg mot skolan. Ska bli så otroligt kul att träffa alla nya ettor samt de nya lärarna. Ser fram mot det här läsåret.

Hoppas allt är fint med er så hörs vi snart.

Likes

Comments

Vardag

Godmorgon på er. Sitter här i min fåtölj (fortfarande i väntan på mina möbler) och dricker en smoothie. Jag vaknade av att de håller på att rensa ogräs och rengöra plattorna utanför sovrumsfönstret, så jag gick upp och diskade det jag inte orkade igår. Sen så gjorde jag mig en smoothie och nu sitter jag och tittar på det nya avsnittet av The Fosters. Idag blir en lugn dag med en massa förberedelser inför morgondagens skolstart.

Hoppas allt är fint med er, så hörs vi snart.

Likes

Comments

Vardag

Gått och plockat i lägenheten under förmiddagen, somnade därefter en stund. När jag vaknade tog jag hand om disken och gjorde mig en smoothie. Lugn och skön dag.

Likes

Comments

Igår var dagen då jag tog mitt pick och pack, precis varenda liten sak och flyttade till min alldeles egna lägenhet. Så igår morse var jag iväg till affären medan min mor och far packade in mina grejer i flyttbilen. Därefter for vi iväg till Tingsryd och lägenheten. Så hela gårdagen spenderades med att packa upp grejer, montera upp en steghylla till badrummet, samt att dammsuga. På kvällen slängde jag mig igenom duschen för att sedan bli våldgästad av Bella och Elin. Vi satt på mitt vardagsrumsgolv och pratade, lyssnade på musik och umgicks. Mycket mysigt. Därefter gick vi runt och knackade på olika dörrar hos de nya ettorna för att hälsa på och se hur det gått för dem under dagen. Mycket mysigt.

​Såhär på ett ungefär ser lägenheten ut i dagsläget. Tyvärr var de möbler jag beställ försenade i leveransen, så soffa, köksbord och annat dyker upp någon gång under kommande vecka. Fin-fint. Längtar så så så mycket. 

Men jag trivs så himla bra här, trots att det knappt gått ett dygn sedan jag flyttade in. 
Idag vaknade jag runt 09-tiden och har precis varit borta i tvättstugan och satt igång en maskin med tvätt. Vuxenpoäng till mig. Och nu sitter jag här med en kopp te och inväntar att tvätten ska bli färdig. Idag ska jag träffa Andrea, byta strängar på gitarren och njuta av nuet. Skall även förbereda en presentation inför mitt föredrag i Växjö konserthus den 6:september.  

I sjukdomen tecken är dock allt som vanligt. Smärtan är där hela tiden och det finns inte många knop att göra för att få den försvinna. Medicinerna hjälper knappt och sprutan blir jag i nuläget så himla dålig av. Men men! Det blir nog bättre snart också. 

Hoppas allt är fin-fint med er, så hörs vi snart igen. 









Likes

Comments

Ankyloserande Spondylit

Att vara fången i sin egen kropp. Att vilja fly från det som smärtar allra mest men att inte kunna göra någonting för att minska smärttillståndet. Att vara oförmögen att påverka kroppens beslut om att inte fungera som alla andra. Att vara fånge i sin egen kropp.

Det har gått tre dagars sedan jag steg in på Reumamottagningen här i Blekinge. Tre dagar sedan hela min värld helt utan förvarning vändes upp och ner. Ankyloserande Spondylit sa läkaren. Ankyloserande vad...? Tänkte jag.. En inflammatorisk sjukdom i bäcken- och rygglederna som ungefär 0,5% av befolkningen drabbas av. Oturligt nog, var jag en av dem.

Jag har under en lång tid kämpat med smärtan och besökt läkare hit och dit i hopp om att hitta vad som är fel med min kropp. Det har tagit många många år, men efter att varenda led i min kropp beslutat att visa sig från sin sämsta sida så fick jag i torsdags besked på det stora frågetecknet som hängt i luften under en sådan lång tid.

Jag är främst chockerad när jag får beskedet, allt stannar upp. Pennor med små doser cellgifter som jag ska sticka mig själv med en gång i veckan. "Du kan komma att må illa och eftersom immunförsvaret blir kraftigt nedsatt så skickar jag iväg dig till en sköterska här på mottagningen som kan ge dig vaccin mot lunginflammation, samt ta blodprover." Sagt och gjort fick jag en lång medicinlista med vitaminer, antiinflammatoriska, smärtstillande och Metoject (små doser av cellgifter). - Sagt och gjort blev jag ivägskickad till ett annat rum där jag blev mött av en sköterska som gick igenom vad det innebär att ha den diagnos som jag har samt att hon visade hur pennan med metoject fungerade och tog en massa blodprover samt gav mig vaccin.

Efter ett besök på 2 timmar på Reumamottagningen så var det bara att traska iväg mot Apoteket för att hämta ut medicinerna som inte blev en billig historia.

​Allt inom mig just nu är en enda stor tumult. Jag försöker acceptera läget och att jag behöver det här för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Samtidigt är jag så vemodig i det hela, det känns så enormt jobbigt. Smärtan är brutal och egentligen olidlig och jag är så trött på att känna så mycket och tänka så mycket. Jag behöver en paus från mig själv och kroppen jag befinner mig i. Men hur lätt är det när jag är fånge i min egen kropp, med en diagnos som är kronisk och som aldrig kommer lämna mig i fred, kanske endast under kortare perioder. 

Jag kommer inte längre kunna tatuera mig som jag vill, eller pierca mig, pga risken för inflammationer och infektioner. Helt plötsligt försvinner förmågan att uttrycka mig själv i form av kroppslig konst. Jag är en tumult, fången i min egen kropp. 

Det kommer ta tid att acceptera, samtidigt så måste jag acceptera och jobba med mig själv. Eftersom nu sätts ett team in, med kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast, reumatolog samt sköterska för att underlätta för mig i min smärta så mycket som möjligt.

Idag har jag sovit timme efter timme efter timme. Jag har mindre ork än vanligt och jag avskyr att känna mig svag när jag vill agera stark. Visserligen har senaste dagarna varit fullt upp, men jag är ändå inte densamma som innan och orkar inte lika mycket som innan. Kanske är det så det får vara. Kanske stänger jag av telefonen och blir otillgänglig, kanske sover jag alldeles för mycket och orkar alldeles för lite. Men det är denna förbannade sjukdom som gör så med all sin rätt. Som hela tiden tär på min kropp och mina kroppsförmågor. Men det är aldrig lätt att förstå en sjukdom som inte syns på det yttre. 

Jag förstår det inte ens själv ännu, men det är så det är. Och jag får helt enkelt acceptera att det är såhär det är. Jag får helt enkelt göra bästa möjliga utifrån mina egna förmågor. 

Ankyloserande Spondylit, du må begränsa mig och göra mig till fånge i min egen kropp. Men jag ska bli fri. Så fri som möjligt och aldrig kommer jag låta dig vinna. 

Jag är starkare än dig, även i mina perioder av allra störst svaghet. Jag vill inte vara en fånge i min egen kropp, så jag ska slå mig loss hur svårt det än blir. Och framöver kommer bloggen bli min plats att skriva det mesta jag tänker och känner. Ni får helt enkelt följa med mig på min resa mot ett liv med mindre smärta. För Ankyloserande Spondylit må vara kronisk, men jag vägrar låta smärtan vara det. 


Ta hand om er, så hörs vi snart igen. 

Likes

Comments

Vardag

Det är torsdag, solen skiner och dagen till ära så fick jag sjukskriva mig från jobbet pågrund av en tråkig olycka med longboarden. Senaste tiden har jag känt mig ganska trött, kanske beror det på mycket jobb och lite för lite vila. Jag vet inte. Men i vilket fall som helst så har jag försökt aktivera mig så gott det går. Jag har dagligen tagit longboarden eller gått till och från jobbet, samt att jag åkt ut och åkt mellan 2-3 timmar varje kväll. 

Sista tiden har jag sett till att ta vara på de varma sommarkvällar som jag haft tillgång till. Vilket har inneburit mys med katten i trädgården, sushi i solen i Amiralitetsparken och självklart långa rundor på longboarden. Det är någonting väldigt fint att rulla längst åkrar, vägar och husområden och samtidigt ha solen värmandes i ryggen och bra musik i lurarna. Likadant tänkte jag igår, då jag efter att ha jobbat 06:30-15:30 tänkte ta en runda på longboarden. Allt går fin-fint tills en början. Tills jag beslutar för att fortsätta åka ner i en backe som jag inte var helt säker på, på grund av kurvor. Min magkänsla hade rätt för jag var relativt oförmögen att göra någonting överhuvudtaget, men iallafall så åkte jag och så kom det en hög med grus och jag flög av och långboarden åkte nog 30 meter till. Minst. Jag hann iallafall vika in huvudet så jag slapp slå i det. Men skrapade upp hela handleden och skadade ryggen, höften och benet.

Förr eller senare var det väl dags för en att inse att en faktiskt också är dödlig. haha! 

Väntade med akuten och åkte hem istället och efter några värktabletter, så somnade jag till sist och sov oroligt och vaknade till och från hela natten. Idag skulle jag jobbat men med tanke på att jag varken kan sitta, stå eller ligga så får det bli en vilodag, så är jag förhoppningsvis åter på jobbet imorgon. 

Om smärtan inte ger med sig på ett tag så får det nog bli ett besök på sjukhuset, men i nuläget så är det okej att jag inte är okej. Och att jag endast sover bort dagen. 

Annars har jag det ganska fint. Är som sagt ganska trött och om fyra veckor börjar skolan.  På måndag börjar jag mitt jobb på psykiatrin, det ska bli oerhört spännande och viktigt. 

Ta hand om er allesammans så hörs vi snart igen. 

Förresten, nu är det inte långt kvar tills jag flyttar och om jag är taggad. Tidigare i veckan fick jag hem tavlan "but first coffee" - Helt klart det bästa inköpet och självklart ska den få pryda min köksbänk i den nya lägenheten som jag för övrigt är störtförälskad i. 


Likes

Comments