2016, tack...

2016 lider mot sitt slut. Ännu är marken ej täckt av de små vita flingorna som vanligtvis brukar täcka varenda vrå av våra städer. 2016 lider mot sitt slut, mörkret har tagit sin vändning och vi går mot ljusare tider. Sakta men säkert, så himla himla säkert.

2016, du har lärt mig så himla mycket. Du har lärt mig om allt mellan himmel och jord. Du har lärt mig vem jag är. Du har visat mig världen från andras ögon. Du har låtit mig kämpa mot fysiska sjukdomar och mängder av sjukhusbesök, samtidigt som jag lyckats i företagandets värld och tog chansen att bli enskild näringsidkare. 2016, jag älskar dig och jag hatar dig. Jag älskar dig för all världens chanser du gett mig, för människan du har fått mig att bli, eller rättare sagt inse att jag är. Jag älskar att du fått mig att se värdet i mig och det jag gör. Att du fått mig inse värdet av det liv vi lever. 2016 jag hatar dig för att vi fortfarande inte är i mål, för att vi fortfarande lever i ett samhälle där vi inte accepterar varandra och varandras olikheter. Jag avskyr dig för att vi fortfarande inte har rätt att berätta om våra dåliga mående. För att psykisk ohälsa fortfarande är tabu. Jag avskyr dig för att så enormt många människor förlorat sitt liv alldeles alldeles för tidigt. För att så många anhöriga mist någon som stått dem nära.

2016 jag avskyr dig och jag älskar dig. Jag avskyr dig för att du gav mig en kronisk sjukdom som jag kommer få leva med resten av livet, men jag älskar dig för att du fick mig att inse värdet av smärtfria dagar. Jag avskyr dig för att du tagit så mycket värdefull tid av mig, genom att jag fått spendera den på sjukhus. Men jag älskar dig för att du fått mig att hitta mig själv under all den spenderade tiden. 2016 jag älskar dig för att du gett mig fram- och motgångar. För att du gett mig det liv jag alltid drömt om.

2016 har varit ett år där jag rest på en rikstäckande nivå och brutit tystnaden. Jag fick resa till Pajala, jag blev nominerad till årets tjänst i Kronoberg. Jag startade upp mitt företag på riktigt. Jag fick spela på Live Green i somras, där jag även var volontär för tredje året i rad. Jag blev utsedd till Ung Företagsamhets UF-alumnirepresentant i Kronoberg, jag fick påbörja en massa coola samarbeten, som kommer att fortskrida. 2016 har varit ett år i tacksamhetens tecken, iallafall för mig. Ett år som bara är början på min framtid. Som jag längtar efter.

2016 är ett år då ikon efter ikon har lämnat vår värld, för att upptäcka nya platser. 2016 är ett år som inneburit så mycket ont, men även så himla mycket gott. Ett år som varit turbulent utan dess like, men med en utgångspunkt som innebär att vi snart går mot ett nytt år. Ett år som sannolikt kommer innebära minst lika många upp- och nergångar som 2016. Men med förhoppningarna höga om att vi kanske, men bara kanske kan hantera saker annorlunda. Låta utvecklingen flodas och låta den komma. För åren går och saker förändras och vi har en möjlighet att hänga med i förändringen. Att vara med och skapa vår värld. Den där världen som vi faktiskt vill leva i. Utan normer och ideal om hur du och jag ska vara. En värld där press och stress inte upplevs på samma vis. Och där du och jag har rätten att vara våra egna "jag". En värld där vi accepterar varandra och varandras olikheter. Där vi inte dömer av ursprung, sexuell läggning, kön eller något annat. En värld där vi inser att vi alla är människor, människor med blod pulserandes i våra ådror, människor med ett hjärta lika rött som vårt blod. År 2016 är snart ett minne blott, och jag hoppas med hela mitt hjärta att år 2017 blir ett år som vi låter komma, med alla dess förändringar och hela dess innebörd.

Så tack 2016 för våra fram- och motgångar. För allt som vi som värld fått gå igenom tillsammans och för alla de människor som gång på gång står upp för varandra och varandras lika värde.

2016, vi må aldrig ses igen. Men på något litet plan, kommer du och allt du förmedlat följa med mig för resten av mitt liv. Du kommer inte vara saknad, men du kommer alltid vara ihågkommen.

2016, tack för året du gett.

"En resa på tusen mil, börjar alltid med ett enda steg." - Jag fortsätter min resa NU.

  • Vardag

Gillar

Kommentarer