Nyårsafton.

Här och var hörs smällar i en stad täckt av ett mörker som lyses upp av fyrverkerier och gatubelysningar. Trots att mörkret redan hunnit lägga sig över staden så är det inte en trötthet som träder fram, utan idag är det snarare en längtan, en längtan om förändring, en längtan till någon som man kanske hade sett fram mot det här året, men som av olika anledningar inte blev av. Det är bara några få timmar kvar till det nya, det intressanta. Det är bara några timmar kvar tills nya dörrar öppnas, och när vi kliver på frivilligt eller ofrivilligt så är det ett nytt år som vankas. Ett år som vi hoppas skall bli bättre än det förgående. Ett år som vi sätter upp mål inför, sådant vi skall uppnå trots att vi inte uppnådde det förgående år, eller ens året innan det. Alltid en massa press på hur saker och ting skall vara, hur mycket man skall hinna uppnå, hur aktiv man skall vara och vad man skall uppnå för att passa in i samhällets ideal av hur du och jag ska vara.

Så i år, sätter jag inte upp några mål inför nästa år. Det år som väntas bara inom några enstaka timmar. I år sätter jag inte upp några mål för att pressa och stressa mig själv till perfektion. I år är mitt nyårslöfte att göra vad som krävs för att jag ska vara lycklig. Att börja sätta mig själv i fokus, lyssna på kropp och knopp och vila när jag behöver det. Ett år där jag kan få tillåta mig själv att vara lycklig. Ett år där jag får påbörja en ny form av terapi och lära känna mig själv, acceptera tillvaron och den kroniska sjukdom som 2016 fastlagt. Det jag nyss nämnde är inga mål, det är förutsättningar för att jag som människa skall kunna må bra och leva fullt ut på allra bästa sätt. Mitt mål för nästa år (trots att jag inte vill ha några) är att våga leva. Leva till 100%, våga leva mitt liv på mitt vis.

Så ikväll för första gången på flera år har jag inte direkt några planer på hur jag skall fira. Jag stannar hemma och äter middag med familjen och lillasysters bästa vän och vid 23-tiden kommer Emmie och hämtar mig så ska vi in till stan och kolla på fyrverkerierna. Jag har lagat en vegansk meny till min lillasysters bästa vän. Till förrätt blir det jordärtskockssoppa med stekt toast i veganskt smör och vitlök. Till huvudrätt blir det sojabiffar med sweet chili, japansk soya, vitlök och formpotatis, med en vegansk rödvinssås. Blir hungrig av att skriva det här. hahah! Perfekt inför min nystart i den vegetariska världen då jag har tillräckligt bra värden för att gå tillbaka till gamla matvanor. Till efterrätt blir det tofuglass med hallon, blåbär och banan. Så så gott. Till de köttätande individerna blir det hummer till förrätt, oxfilé till huvudrätt och pannacotta till efterrätt. Själv blir jag kluven på vad jag vill ha då det veganska är SÅ gott! Är faktiskt en mästare på att laga mat om jag får säga det själv.

Men nu ska jag springa ut i köket och se till att duka matsalsbordet. (För jag är den enda som faktiskt bryr mig om hur det ser ut.) Ja, jag kanske känner lite tvång av ordning och reda och att saker och ting skall vara fint. Både när det gäller dukningen och upplägget av maten.

Hoppas allt är fint med er och att ni får en okej kväll.

När vi hörs igen är det ett nytt år med nya möjligheter, så låt oss ta dem.
Kramar och gott nytt år!

  • Vardag
  • Nära Karlskrona

Gillar

Kommentarer